Fredag kväll.
Idag har vi varit i ett lekhus. Barnen hade stor möjlighet att springa runt och leka. Vi mötte mamman och hon lekte med dom hela tiden.
Avslutet med seperation är alltid jobbigt, ju äldre barnet är ju jobbigare blir det . Separationen, frustrationen över att inte få bestämma och aggretionen över att bli bortlämnad. Det är inte lätt, det mycket jobbigt för mamman också. Ja, dom får gå igenom detta i gång per vecka. Jag tror inte det blir bättre för någon om det skulle bli oftare. Barnen behöver ha luft emellan träffarna. Ro med trygghet där vi pratar om situationen ofta. Och att jag brukar säga att om du längtar efter mamma så längtar mamma också efter dej. Och vi pratar om mamma när dom påminner om det själva.
Ja, ha, jag undrar hur många som fick se elden i går. Våran rishög i hembygdsgården ligger kvar. Det blev eld i tunnan med fackeltåg och sång. Det avslutades av fyverkeriet som Folke och Göte ordnade. Kvällen blev ju ovanligt kort, så det gick nog inte åt så mycket korv och kaffe.
Jag hoppas att ni går in på http://scottsfanzone.blogg.se Carro ska till och med bli bjuden på en resa och hotellrum vid någon spelning som SCOTTS gör. Det är killarna själva som sagt det till henne. Det är det minsta vi kan göra , säger dom, för bloggen som Carro skriver om dom. Det samma har Dansbandsprogrammet kontaktat henne och vill åka tillsammans med henne och göra reportage när dom spelar. Resa och hotellrum, inte dåligt , va. Det har gett Carro mer än vi någonsin vågat trott. Som tur är har hon fått en så härlig kompis som hon kan åka med. Man blir ju väldigt stolt.
Man ser vad det kan bli när man börjar synas. Härligt.
Jag vet ju vad orkestrar kan ha för betydelse, eftersom jag varit så otroligt mycket ute och dansat sen -72.
Jag har varit med och dansat på Mälarsalen i gamla munchenbryggeriet i Stockholm sen det var första allmänna dansen där och Hasse Rydberg stod för det finansiära och Lennart peivall som hade orkester kontakten. Och min dåvarande pojkvän var med och jobbade . Jag dansade.
Nu är det dags att lägga småbarnen, vi har vår extra kille också den här helgen, han är så gullig med dom andra och leker med dom och tar lite ansvar för den lilla.
Så nu är det pyamas, tandborstning insmörjning och läggning. I kväll skjutsar jag upp dom till Folke.
Mojje är på sing a long, han är helskön tycker jag. Sov gott, önskar Yvonne på Vreta.
Avslutet med seperation är alltid jobbigt, ju äldre barnet är ju jobbigare blir det . Separationen, frustrationen över att inte få bestämma och aggretionen över att bli bortlämnad. Det är inte lätt, det mycket jobbigt för mamman också. Ja, dom får gå igenom detta i gång per vecka. Jag tror inte det blir bättre för någon om det skulle bli oftare. Barnen behöver ha luft emellan träffarna. Ro med trygghet där vi pratar om situationen ofta. Och att jag brukar säga att om du längtar efter mamma så längtar mamma också efter dej. Och vi pratar om mamma när dom påminner om det själva.
Ja, ha, jag undrar hur många som fick se elden i går. Våran rishög i hembygdsgården ligger kvar. Det blev eld i tunnan med fackeltåg och sång. Det avslutades av fyverkeriet som Folke och Göte ordnade. Kvällen blev ju ovanligt kort, så det gick nog inte åt så mycket korv och kaffe.
Jag hoppas att ni går in på http://scottsfanzone.blogg.se Carro ska till och med bli bjuden på en resa och hotellrum vid någon spelning som SCOTTS gör. Det är killarna själva som sagt det till henne. Det är det minsta vi kan göra , säger dom, för bloggen som Carro skriver om dom. Det samma har Dansbandsprogrammet kontaktat henne och vill åka tillsammans med henne och göra reportage när dom spelar. Resa och hotellrum, inte dåligt , va. Det har gett Carro mer än vi någonsin vågat trott. Som tur är har hon fått en så härlig kompis som hon kan åka med. Man blir ju väldigt stolt.
Man ser vad det kan bli när man börjar synas. Härligt.
Jag vet ju vad orkestrar kan ha för betydelse, eftersom jag varit så otroligt mycket ute och dansat sen -72.
Jag har varit med och dansat på Mälarsalen i gamla munchenbryggeriet i Stockholm sen det var första allmänna dansen där och Hasse Rydberg stod för det finansiära och Lennart peivall som hade orkester kontakten. Och min dåvarande pojkvän var med och jobbade . Jag dansade.
Nu är det dags att lägga småbarnen, vi har vår extra kille också den här helgen, han är så gullig med dom andra och leker med dom och tar lite ansvar för den lilla.
Så nu är det pyamas, tandborstning insmörjning och läggning. I kväll skjutsar jag upp dom till Folke.
Mojje är på sing a long, han är helskön tycker jag. Sov gott, önskar Yvonne på Vreta.
Kommentarer
Trackback
