familjehemsmamma

Ja, det kan låta onödigt långt, men det är vad jag skriver när jag ska fylla i mitt yrke.
Hej ni som kommer in och läser min min blogg som jag startade idag. Det var min dotter  www.carrosfoto.se som tyckte att jag skulle skriva lite om min vardag som fam. mamma. Det kommer säkert att rinna av mej massor på både gott och ont, för det är ju inte bara positivt att vara fam.mamma med de olika kontakterna man får och de olika myndigheterna som ska finnas till för placeringen, anhöriga och oss. Men ni ska ha klart för er att det finns otroligt mycket gott och intressant i detta sätt att jobba. Vi har haft 20 st vuxna och 6 st barn placeringar. De flesta vuxna har missbruksproblematik, några har psykiskt och en del har dubbla även med diagnoser. De flesta barnen har blivit kvar när föräldern fallit tillbaks i missbruk och man kan se att barnet mår väldigt dåligt. Några av dom har fått flytta tillbaks till föräldrar eller anhöriga, några har kommit till familjehem.  Det var när vi hade nästan alla våra egna som tonåringar och bodde hemma. Nu är det bara Carro 16 år som bor hemma, hennes tre bröder bor i Nyköping.
Hemma på Vreta bor min man Folke och jag Yvonne, vår dotter Caroline och i lilla huset bor det en vuxenplacering. Vi precis avslutat en jourplacerad flicka. men väntar in placering ifrån en närkommun som vi inte arbetat med förut. Vi får väl se hur det ska gå. Vi bor på en gård och har lite djur för att dom ska beta vår mark och för att det är trevligt med Får speciellt på våren när dom lammar .Eftersom vi är kommunpolitiskt intresserade och är stugvärdar för Gryts Hembygdsgård i Stjärnhov, så kommer det säkert att handla mycket om det arbetet speciellt på sommaren.
På gården vi bor så driver vi en liten Camping med tio platser, det är ingen större inkomstkälla , men det är väldigt trevligt med det folket som vi lärt känna och som kommer hit sommar efter sommar. Vi får väl inte glömma våra härliga hundar heller. En fyrvägskorsning Sanktbernards, Labrador, Rottveiler och Pyrine  10 år, sen har vi en Jack Russel, lågbent och liten, två år och har haft valpar en gång, fyra tikar som kom till bra familjer. Nu tycker Jenny, jack russeln att det är dags för kvälls kisseriet för att sedan få den lilla slatten kattmat som dom ska ha när katterna fått sitt. Det blir deras nattmacka.
Lite om oss, sköt om just dej,  hälsningar Yvonne.