familjehemsmamma

Jag fick en liten stund över nu på morgonen.  Jag har varit till Stjärnhov en vända på morgonen, vi åkte 7.00  och sen ska jag skössa Carro tillbussen hon börjar sent idag . Jag ska idag städa övervåningen och göra iordning lilla rummet för att kunna ta emot en jourplacering när jag får frågan. Annrs så är jag mycket förväntansfull inför att vi fått två förfågningar om på sidan av boende, jag hoppas att det åtminstone blir en placering så småningom. Men när det gäller förfrågningar om plats för vuxna, så hinner det hända så mycket innan myndigheterna blir klara och har tid att göra placeringen. Så jag har många gånger varit med om att det inte blir något.  Men jag blir alltid glad när det är dags för en ny placering och är mycket nyfiken på det tills jag får träffa den personen. Jag har hu varit i kontakt med en grannkommun när det gäller barn placeringar, och dom blev glada att jag hörde av mej och tror sig ha stora behov av familjehem.  Men dom har inte tid att göra hembesöket . Dom ska komma 1månad  efter telefonsamtalet, trots att dom har hårt tryck att placera.  Ja det är bara att lugnt vänta.   Det finns alltså barn med stora behov av trygghet, och jag finns här och skulle ha massor av tid att ägna mej åt någon, men personalen har inte tid att genomföra det som behövs för att placera.  Detta är verkligheten.
Den jourplacering som vi precis har avslutat var alldeles för långt bort.  När man som för henne behöver åka till BUP en gång i veckan och den redan är på börjad i hennes hemkommun. Så tar det ju den dagen  att åka dit och ordna så det fungerar. Det tog 5 timmar bara för att vara i timme på BUP. Så det vore ju mycket bättre med en närmare kommun.
Dags att köra Carro till bussen.